Det hjälper inte. Jag sörjer; lite mer varje morgon. Jag läser flera morgontidningar, främst kulturdelarna... Och jag konstaterar att kaffet numera fortfarande är varmt när jag har läst färdigt. SvD, GP. Vart tog de långa litteraturanmälningarna vägen, var är de roliga helsidesartiklarna om ny lyrik? Var är artiklarna om böcker som kommit ut på tyska i Berlin, på spanska i Buenos Aires eller på franska nånstans... Var kan jag läsa om böcker som jag inte visste fanns? Säg inte 'nätet'. Jag läser inte litteratur eller kulturartiklar på en skärm till morgonkaffet!
Också dessa mina morgondrakar ondgör sig över att folk inte läser... Men läser någon fortfarande ny litteratur på dessa tidningar? När kunde jag i SvD läsa en helsida om ny lyrik av Tommy Olofsson senast? När skrev Ulf Eriksson senast om en ny fantastisk roman som kommit ut i Madrid och förmodligen aldrig kommer att översättas...
Om utarmningen fortsätter slutar jag prenumerera. Dags att ställa frågan: när övergår en bra tidning till att bli en 'blaska'?
Jag får återgå till Klassekampen från Norge som jag i många år läste eller Information från Danmark som på samma sätt gav mig det jag behövde, eller Neue Zürcher Zeitung eller Frankfurter Allgemeine. Jag fick dem två dagar för sent, men litteratur värd namnet har inget 'bäst före'...
Det finns, för oss litteraturvetare som kan läsa och har arbetat med litteraturkritik och älskar det där skrivna, inte längre en arbetsmarkad. Därför blir/är vi lärare och lämnar redaktioner som betalar löner som kan jämställas med barnarbetares löner. Trots att vi utför samma kvalificerade arbete som barnarbetarna som syr våra mattor. Ja, jag menar det sista: det måste vara lika svårt att sy en bra matta som att läsa in sig, förstå, sätta i ett sammanhang och KUNNA läsa olika sorters texter.
SvaraRadera